Ängaskogs Connemara & Ridponnystuteri   -   avlar prestationsponnyer för hoppning.

Om Connemaraponnyn      Om stuteriet      Våra avelston      Unghästar      Till salu      Ponnyer vi sålt       In memoria       Länkar      Kontakta oss

Connemaraponnyn

Connemaradistriktet på Irlands västkust har givit namn åt ponnyn som i så mycket präglats av sin bakgrund. Området är kargt och stenigt. Stenarna varvas med träskmark och kusten är vindpinad. Tack vare golfströmmen är dock vindarna liksom vintrarna milda. Det är detta område som gjort att connemaraponnyn utvecklat de egenskaper som gjort den berömd vida omkring; klok, sund följsam och med en utomordentlig hoppförmåga.

Connemaradistriktet har sedan historisk tid tillhört Irlands fattigaste och ponnyerna har fått nöja sig med vad naturen bjudit. Ponnyn var ovärderlig och dess mångsidighet ett måste. Arbetsuppgifterna varierade från packhäst, dragare till ridhäst - ett transportmedel för hela familjen. För att utöka den knappa inkomsten anordnades på lördagarna kapplöpningar på stränderna. Det finns historier om ponnyer som genom sin snabbhet finansierat såväl husbygge som barnens skolgång. Ordet familjemedlem är ingen överdrift i sammanhanget.

Connemaraponnyn har använts i arbete ända fram till våra dagar. Man har efterfrågat en ärlig, stark, arbetsvillig och lätthanterlig ponny och dessa egenskaper väger fortfarande tungt vid värdering av avelsdjur. Ja, den egenskap som hålls högst är just hanterbarheten. I det dagliga arbetet har olater inte accepteras och ston som inte har fungerat i arbete har inte använts i seriös avel. Likaså har hingstvalet präglats av temperament och samarbetsvilja. Dessa egenskaper drar vi nytta av än idag och det är ett arv väl värt att bevara.

 

De första nedteckningarna om connemaran finner vi i romerska berättelser. Ett keltiskt folk sökte sin tillflykt till västra Irland. Deras hästar beskrivs som "små, tappra och gulbruna med en otrolig dragförmåga". Genom åren blandades rasen upp med annat blod och lokala varianter uppstod.

År 1923 bildades The Connemara Pony Breeder's Society, CPBS. Första uppgiften bestod i att inspektera och stamboksföra avelsdjuren. Vidare beslöt man att årligen genomföra en ponnyutställning i distriktet, det som idag har utvecklats till Clifden Show med flera hundra deltagande connemaror från hela Irland. På 60-talet "slöts" stamboken, vilket innebär att endast häst med stamboksförda föräldrar kan införas i stamboken. Samtidigt fick man upp ögonen för en ökande inavelsrisk. Två hingstar ett arabiskt- och ett engelskt fullblod valdes ut och fick betäcka utvalda connemaraston. Avkommorna besiktigades och bland dessa valdes två hingstar som användes i avel.

Med sin bakgrund är connemaraponnyn utmärkt för ridsportens alla grenar. Det goda temperamentet och följsamheten gör rasen lämplig för alla ryttare, såväl barn som vuxna. Internationellt sett är connemarponnyn en ganska liten ras. Detta faktum hindrar den inte från att vara representerad i så gott som samtliga nationslag vid ponny-EM och det i samtliga grenar.

Connemaror som växer över ponnymåttet är eftertraktade allroundhästar - den idealiska ridhästen för hela familjen. Landets ridskolor väljer gärna en connemara som en lättriden och viktbärande liten häst. Irländarna är med fog stolta över sin connemara - känd som "den lilla hästen med de stora hjärtat".


 

Rasstandard


Storlek: Mankhöjd 135-148 cm
Färg: Skimmel, svart, brun, gulbrun, i mindre utsträckning även konstantskimmel, fux, isabell
Typ: Kompakt, välproportionerlig ridtyp, starkt byggd med gott djup och rymlig bröstkorg, stående på korta ben över mycket mark.
Huvud: Ponnyhuvud av medellängd med goda proportioner; bred panna och stora vänliga ögon. Ponnyöron,väl markerade men ej grova ganascher, rymlig käftgrop.
Framparti: Huvudet väl förenat med halsen. Ej alltför kraftigt utfylld mankam. Väl ansatt hals av god längd. Väl markerad manke, väl liggande bogar.
Bål: Djup bål med stark överlinje. En något lång bål är tillåten, dock krävs god revbensvälvning och starkt ländparti.
Extremiteter: Lång muskelfylld underarm, väl markerat framknä, kort skena. Skenbensmått under knät 18-21 cm. Fri armbågar, kotor av medellängd. Väl formade hovar av normal storlek, jämna och hårda.
Bakparti: Starkt och muskelfyllt bakparti av god längd. Välutvecklade skankar och starka, lågt ansatta hasar.
Rörelser: Fria, lätta, naturliga. Energisk och vägvinnande gång utan överdrivet höga knärörelser.
Karaktär: Godlynt, djärv, uthållig, intelligent, sund, säker på foten, god hoppförmåga, väl lämpad att ridas av såväl ungdomar som vuxna.

 

Texten är lånad från Svenska Connemarasällskapets hemsida.